torsdag 26 november 2009

Så olika...


Så olika det kan vara. När jag ser på min nyinskaffade zinkhink är jag så nöjd. Den är så fin, blir perfekt med en liten adventsgran i. Och den är inte ny i den bemärkelsen att jag köpt den på Granit. Nej, det var den här som fick följa med hem från "antikladan" härom veckan. Är minsann en gammal mjölkhink. "Så pittoreskt!" Men när jag betraktar min hink och känner mig så där nöjd med mitt inköp kommer en annan tanke smygande. Vem har använt hinken?

Min mormor, Anna-Lisa, var statarbarn. Hon växte upp på fler ställen än man kan föreställa sig. Hon var äldst av åtta eller nio barn. Enda dottern. (Som tur är fick hon sedan själv tre döttrar . Och sedan har det nästan bara fötts flickor i vår släkt. Oscar är ett av få undantag...)

Mormor fick tidigt börja som piga. För statarbarn var livet inte särskilt lätt. När min mormorsfar fick nog, vilket han fick relativt ofta, tog familjen sitt pick och pack var tvugna att fara till nästa ställe. Igen. Han var ingen elak man, men säkert märkt av det liv han levde.
När jag läste etnologi skrev jag en uppsats om honom och fick gräva runt i de gamla arkiven. Roligt, men också lite skrämmande. För det var ju inte bara historia i största allmänhet. Det var en del av min historia. Om ett liv så annorlunda än det jag känner och tar för givet.

Så när jag ser min fina hink ser jag något mer. Jag ser en del av min mormorsmors och mormors historia. Och alla andra statarkvinnors.
Så olika det kan vara.


Nu får du vila, mormor. Ta hand om Zazu åt oss!

Hälsningar Cathrin

4 kommentarer:

  1. Hmm det låter som om du berättar om MIN mormor...Ella-Lisa!!! Mycket som stämde.

    Du är hjärtligt välkommen , gör dig till känna då, det hade va´t skoj!

    Ha det bäst! Åse

    SvaraRadera
  2. Vad fint skrivet....Ja det var nog tufft förr. Just nu lyssnar jag på tvn hur vi tar hand om vår planet usch....
    Kram Anne

    SvaraRadera
  3. Visst är våra liv väldigt olikt det de gamla hade. Jag har också kikat lite på vår släkt och man fundera ju mycket på vilka tillfälligheter det är som gör att just en själv blev till.

    Vilken fin blogg du har, kommer gärna tillbaka.

    Emma

    SvaraRadera
  4. Vad kul att du har läst etnologi det har jag också gjort.
    Livet kunde vara tufft förr helt klart. Min mormor hade det också tufft på en liten fjällgård men helt annorlunda än din mormor. Ändå säger mormor att hon tycker att vi kvinnor har det mycket tuffare nu med alla val och alla krav och all insikt i att om det blir fel med barnen på minsta lilla vis så är det minsann vårt fel. Antingen så har vi curlat för mycket eller så har vi curlat för lite och hej och hå!

    kram Lisa

    SvaraRadera

Blir så glad över att du vill lämna några rader åt mig!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...