Min läst?

Jag kunde inte låta bli utan tog en vända till med symaskinen. Är ju superkul när jag håller mig till raksöm!

Förfärdigade raskt en liten vit&rosa-rutig påse till Emilia att ha dansskor och -kläder i. Kände mig så nöjd när den var klar. För jag är rätt hopplös; jag blir nästan aldrig nöjd. Och det är bara mitt eget fel det vet jag. För helst skall allt bli perfekt och med en gång. Åtminstone när jag gör det. Men om jag bara förblir vid min läst (i min tolkning betyder det att jag skall skynda långsamt när jag ger mig på nya projekt) då är det lättare att bli nöjd med slutresultatet. Det är annars inget talesätt jag uppskattar - man skall våga lite mer än vad man tror, men det är ju inget kul att aldrig bli nöjd med något man gör, då är det nog förståndigare att backa ett par steg, eller hur? Nästa steg är att göra om några fina kökshanddukar till julkuddar. Men, tillbaka till den rosa lilla påsen. Ju mer jag tittar på den, desto mer börjar jag fundera om inte den blivit perfekt med ett broderat "E" på framsidan... Men broderi är inte ett projekt för mig ...för jag har shoppat garn och stickor! "Det finns alltid nåt att göra!"

Jag agerar sjuksyrra i dag. Dag ligger i blöt i ett varmt bad där uppe och både Em och Oscar hostar och snörvlar. Själv är jag nästan underligt pigg, jag brukar ju alltid snappa upp alla möjliga och underiliga bassilusker och ligga däckad. Hoppas jag klarar mig den här gången. Har varit och klippt mig och känner mig allmänt uppåt. En ny frisyr piggar alltid upp och mitt långa hår behövde verkligen tas om hand. Dessutom har jag fällt hår som en angorakanin. Jag vet att man tappar hår när barnet väl kommit men jag har nästan varit rädd att bli av med allt. Det var bara några sorgliga små testar kvar. Men nu känns det nästan tjockt igen. Härligt! Nu skall jag avsluta in eftermiddags fika och ta tag i livet här hemma.

Ha det fint och blås inte bort i höststormarna!

Hälsningar Cathrin