Jag avskyr lekplatser. Ingen hit när man har två små barn, varav en ännu inte ens kommit upp i lekplatsålder. Så jag biter ihop. Men nu har åtminstone en lekplats åkt upp på min topp5-lista. Den har nämligen en kulle med massor av fin-fin mossa i norrläget. Helt perfekt för en uttråkat mamma som hellre vill hem och pyssla.
Dag suckar varje gång han tar ut vagnen och den är full av kottar, pinnar, kastanjer och annat smått och gott. För inte är det Emilias samling... Och nu kommer underredet i stället vara fullt med mossa. Hurra! (säger jag) Här skall pysslas!
Jag har dessutom haft en uppgörelse med min symaskin. Jag är ju med i Beas novemberutmaning och jag vet ju att jag inte klarar mig utan den, det var lika bra att bita i det sura äpplet. Han (det måste vara en han) ropade så sorgset på mig inifrån den garderob jag stängt in honom i så jag gav efter och plockade fram honom igen. Och kanske var det lite distans som behövdes, vi hade nog blivit lite för beroende av varandra för nu gick det som en dans. En hel liten grönprickig elefant (!) lyckades till slut bli färdig. Får jag bara tid visar jag mina alster i eftermiddag.
Hälsningar Cathrin
DÅ ser jag fram emot skapelsen som du gjort,hoppas dagen varit bra, kram
SvaraRaderaDå skulle ni ser hur full min cykel brukar vara när jag åker hem från loppisen invid skogen. Först ett och annat loppisfynd om man har tur och så släpas det hem grenar, stenar, granar, ris och annat så att man ser ut som om det varit trädgårdsrensning...
SvaraRaderaTur att det vände i ditt förhållande till symaskinen! Hur skulle det annars gått?!
Hej! En grönprickig elefant - det låter gulligt! Ska bli kul att se.
SvaraRaderaKram Maria
Så fin o glad lilla älsklingen är.
SvaraRaderaKramar från Ma