Tid

Det där med tid är egentligen konstigt. Minuter kl. 03.00 kan vara långa som år medan dagar kan rinna på i väldans fart. Ser jag på min lille son (sex månader på fredag), kan jag tex inte begripa att han inte alltid funnits här samtidigt som jag inte riktigt förstår när han hann lära sig sitta, att sträcka sig efter saker eller tugga på sina tår - han är ju nyfödd!

Dagar som föräldraledig kan vara eoner av tid att fylla. Men jag fattar inte hur jag skall hinna med allt jag vill göra. Jag tror att jag hamnat i någon form av svart hål alt. virk-koma för här är högar med tvätt, diskmaskinen behöver tömmas, dammsugaren vill få komma ut och rastas och dammråttorna verkar ha fest bakom soffan. När hände det?

Men med tanke på hur vi sover just nu kanske det inte är så märkligt att tiden tar sina små skutt. I dag är tredje natten på raken jag inte får sova något från kl. 05.00. Och innan dess har jag skuttat i och ur sängen ett antal gånger. Sådana gånger måste jag försöka påminna mig själv om att det antagligen räcker med att blinka så är de onåringar och jag har blivit tant... (är väl bara virk-tant än så länge?)
Nu måste jag nog göra något annat än pilla med mina pysselgrejer (jo, jag har pysslat liiiite till idag) och ta ut dammsugaren ur städskrubben för promenad.

Semlan är lika trött som jag och har dragit sig tillbaka för att studera insidan av ögonlocken.

Hälsningar Cathrin