Flera virkade figurer

Vi har sjukstuga igen. Ena halvan av familjen skall åka på dansuppvisning (på en scen i stan minsann) medans jag och llllkillen stannar hemma. Tur att jag är inne i en riktig virkfas igen. Och skulle insipirationen tryta är det aldrig fel med inspiration.

Jag skulle egentligen köpa en coffeetable-bok som present men kunde inte förflytta mig från hyllan där den här boken stod. Enda lösningen var att köpa med sig den. :) Emilia har redan beställt  halva boken. Så det blir väl en hel del virkade små figurer här hemma ett tag framöver.

Hallon och vit choklad...

Jag är svag för att baka. Och för hallon och vit choklad. Tillsammans blir det en svårslagen kombination!

När jag ändå var i farten för någon helg sedan, gjorde jag dubbel sats och frös in.

Lätt och smidigt att ta fram om vi får gäster.

Om det finns några kvar då, vill säga.

För de är försvinnande goda. Men väldigt enkla att svänga ihop.

 

Muffins med hallon och vit choklad

75 g smör

1/2 dl grädde

2 1/2 dl strösocker

1 tsk vaniljsocker

3 ägg

3 1/2 dl vetemjöl

1 1/2 tsk bakpulver

100 g vit choklad

2,5 dl frysta hallon

Ev några hallon till garnering

Smält smöret och låt svalna. Tillsätt grädden. Rör ner socker, vaniljsocker och ägg. Blanda vetemjöl och bakpulver i en skål och rör sedan i mjölblandningen. Rör sist i hackad choklad och frysta hallon. Fyll muffinsformar till 2/3-delar med smet.. Grädda mitt i ugnen ca 15 minuter i 225°C.

 

 

Snabbt gjort och som sagt - försvinnande gott...

Vardagslyx - kaffe vid köksbordet

När allt lugnar sig efter en hektisk period, tex efter en tenta eller alldeles lagom till semestern då brukar min kropp alltid lömskt försöka krassch-landa. När nu allt verkar ha löst sig, jag klarade min tenta (!), hästen är i tryggt förvar och förhoppningsvis dräktig och lite annat smått och gott har hamnat på plats då blir jag dunder förkyld. Rena sommarfökylningen med feber snuva och tom lite hosta.

Så de senaste dagarna har jag tillbringat riktigt mycket tid i sängen. Så skönt att med gott samvete få krypa ner bland lakanen och snusa om när alla andra i familjen rusat iväg. Men nu börjar jag bli lite rastlös, ett par dagar räcker gott och väl med kaffe vid köksbordet, massor av virkande i sängen och annat som jag egentligen sätter värde på men den senaste tiden inte hunnit med.

Nybäddat

Jag har tillbringat alldeles för lite tid i mitt favaritrum här hemma. Mitt sovrum...

Att sova är egentligen lite slöseri med tid - men för mig absolut nödvändigt. Jag blir helt omöjlig att umgås med när jag har sömnbrist.

För att sova lite extra gott är det kul med fina sängkläder.

Oftast har jag ljusa textilier i sängen, men dessa blå kunde jag bara inte motstå.

De har en nyans som ett par urtvättade favoritjeans och passar perfekt till mitt vita i sovrummet.

Jag gillar också detaljerna med knappar och vecken på de vita örngotten.

Det ger en sliten och en kanske en gnutta romantisk stämning.

Tyvärr var maken inte lika glad i de där detaljerna som jag gillar så. Han muttrade något om att köper jag fler påslakan med knappar fick jag sköta bäddandet helt själv i fortsättningen. Men det kan det väl vara värt? :)

Ha det gott mina vänner - önskar er en fin helg!

Maj och juni blommar mest...

Ja, hemma hos mig blommar det just nu lite varstans. Både i prunkande rabatter och faktiskt också på fönsterbrädet. Jag som är så glad i blommor är i inohus rena rama flower-killern. Så jag har gett upp och håller mig mestadels till gröna växter. Men döm om min förvåning när jag hittade små luddiga saker på min hjärtan-på-tråd! Visst måste det vara blommor?!

Vårt lilla äppelträd blommar för full nu och jag bara njuter av att se det. Blommande fruktträd är så otroligt, nästan hjärtskärande vackert.

Tack för alla rara kommentarer om min häst! Nu har chocken lagt sig lite och om allt går som det skall har vi kanske tre hästar vid den här tiden nästa år. Prognosen för henne är annars ganska dålig, hon är inte så bra på att bara gå i hagen och dra (vi är lite lika där tror jag) men när hormonerna kickar in så skall det nog gå bra... Eftersom pålagringarna är aktiva är tiden för henne begränsad, men jag vill ju att hon skall ha det så bra som möjligt tills dess.

Köksförvaring

När jag är orolig, ledsen eller rent ut sagt förtvivlad då vill jag gärna sortera.

Inte städa, vilket kanske hade behövts allra bäst utan noggrant organisera och sortera strumplådor, linneförråd, eller köksskåp och skafferi. Det är som ett slags terapi. Min stora tenta som jag oroat mig för ett tag nu (mest för att jag haft lite låg motivation så här på vårkanten) blev med ens väldigt oviktig. Och nära och kära desto viktigare. Nu är det nog en och annan som kanske tycker att jag drar det här lite väl långt, men djuren i vår familj är våra familjemedlemmar. Och att mista en gör ont. I förra veckan fick vi veta att vår häst aldrig mer kommer att bli frisk, utan har en obotlig artros. För mig är hon, precis som Semlan, ett av mina "barn" som jag har ansvar för och älskar djupt. Så det är tufft. Jag är oerhört glad över att vi fick en dotter efter henne, så att en del av min kloka, vackra svarta häst finns kvar hos mig. Nu skall hon få gå och skrota i en hage tillsammans med sin bästis och så får vi se...

När jag nu i ett organsieringsryck städade (nåja) i hyllorna kunde jag inte låta bli att fota några av mina glasburkar. I alla fall dem jag har i köket. Varför vill man använda plast när det är så mycket vackrare med glas? Jag håller med om att de i plast är praktiska, men till burkar som syns är det vackrast med glas. Eller möjligen fina i plåt... Nackdelen med öppna hyllor är väl möjligen att det blir mycket att städa. Men då har man något att sysselsätta sig med när man inte vill tänka! :)

Ha det bäst och kom ihåg att krama era kära!

Boan Bett-Ann

Även om jag belagt mig själv med virkförbud fram tills min tenta på fredag, kan jag ju trots allt passa på att visa sådant jag redan har tillverkat.

Det blir inte så mycket virkande längre, tiden räcker ju inte till, men lite hinner jag ändå med (tex när barnen trots vårvärmen envisas med att vara sjuka) och framförallt om det är enklare saker.

Som den här lilla gröna ormen. Oscar blev genast förtjust i den och Bett-Ann fick ett hem i hans rum. Han är stormförtjust i djur av alla de slag. Hajar och grisar (!) hör till favoriterna.

Under Valborgshelgen hälsade vi på goda vänner i Helsingborg och gjorde ett besök på staden tropikarium till ungarnas förtjusning. Oscar fick sitt lystmäte på hajar och var riktigt fasinerad av ormarna medan Emilia höll på att krypa upp i famnen på oss varje gång vi paserade en orm. Så Bett-Ann har det helt klart bättre i Oscars något oömma vård än hos henne...

Nu är det åter till pluggböckerna som gäller och jag skall inte ens snegla åt min garnkorg (eller tvättkorg som kanske är ett mer skriande behov men som ändå får vänta) - nu är det PUL och andra "skojiga" lagar som gäller...

Hjärtekatter

Att jag gillar att virka har nog inte undgått någon av er som kikar in här. Så när jag fick nys om hjärtekatten är det ju givet att även jag vill bidra.

Vad är då det här?

Jo, "Hjärtekatten är ett välgörenhetsprojekt med ambitionen att få ihop så många handvirkade Hjärtekatter som möjligt för att skänka till hjärtavdelningen vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Allra helst vill vi såklart att varje litet hjärtebarn ska få med sig en alldeles egen katt hem, men vårt första mål är att få ihop 100 handvirkade och helt unika Hjärtekatter."

Vill du veta mer? Gå in på http://hjartekatten.blogspot.com/ och läs!

För min del får virkandet vänta tills efter fredagens stora tenta.

Upphovsrättslagen... Ja där har jag att bita i!  ;)

Glädjefnatt i trädgården

Nu växer det så det knakar ute i min trädgård!

Jag har aldrig varit med om att ha blommande tulpaner, vitsippor och löjtnantshjärtan samtidigt.

Men vackert är det!

Äppelblommen står i knopp och blommar troligen till helgen. 

Känns som om min trädgård har fått glädjefnatt!

Längtar nu efter att alla nysådda fröer skall titta upp. Första året var jag och dottern (då tre år) väldigt ivriga med fröer och rabatterna fullständigt dignade under diverse blommor. Så nu kör jag på i samma anda. Om blommorna står tätt, tätt i lite "english cottage style" så behöver man inte rensa ogräs lika nitiskt som annars känns som ett måste.

En perfekt lösning för mig som är förälskad i "mormors-blommor"!

I min sommarträdgård blommar aklejor, lavendel, malva, pioner och så mycket vallmo och sömntutor som jag bara kan klämma in i min lilla radhustäppa. Plus violer och penséer i krukor och tråg, så klart.

Nej, nu skall jag ut och njuta lite - kaffe i trädgården känns som en nödvändighet nu, efter allt prat om trädgårdsblommor.

Önskar er alla en riktigt fin Valborgshelg!

Vi skall fira med goda vänner och håller tummarna för fortsatt fint väder.

Påskbollar...

Hoppas ni haft en fin påsk!

Vädret har ju verkligen inte gått att klaga på och även om vi fick stuva om lite i planerna pga en liten sjukling blev påskledigheten precis så skönt som man kan önska. Vi brukar inte ofta fira påsk hemma och har därför väldigt lite påskpynt. Förra året experimenterade jag lite med att blåsa ur ägg och har nu en liten samling av både vita och spräckliga ägg.

Men min ganska försiktiga färgsättning uppskattas inte alltid av dottern. Hon vill ha färg. Mycket färg och helst rosa. En kompromiss som gick hem var att sätta alla påskfjädrarna i buskarna utomhus. Och det blev riktigt lyckat och vår entré sprakade välkomnande i cerice/lila/turkos.

Inomhus är det svårt att ha fjädrar då vår något till åren komna kattmadame blir som kattunge på nytt när hon får fågelkänning. Riset skulle vara en saga all om jag fick för mig att sätta något sådant i det. Och ris och ris, jag föredrar gröna blad om jag får välja och i år blev det perfekt med några kvistar klätterhortensia. I stället för fjädrar blev det ett par små garnbollar.

Värt att tänka på till nästa år och börja göra garnbollar i tid... ;)

Annars är jag väldigt förtjust i att pynta med blommor.

Penséer är en favorit... Helst den äldre sortens viol-varianter. I år vågade jag mig dessutom på att vara lite tokig i färgvalet och föll för orangelila. Känner att jag längtar efter färg. Frågan är om det smittar av sig till resten av inredningen?

Glad Påsk!

Hurra vilket påskväder vi har! Eftersom vi firar påsk hemma i år, är jag som den hemmakatt jag är, mer än nöjd. En långhelg full av trädgårdsröj, gäster, god mat och massor av annat trevligt.

Jag skall njuta!

Önskar alla en riktigt glad påsk!

Trädgårdshänder

Jag gjorde det faktist - jag sänkte mina krav. Dramatiskt.

Och vi fick en jättetrevlig födelsedagshelg! Förutom tårta, kakor (alla köpta och goda), ballonger och paket blev det också en hel del trädgårdsröj.

Barnen gillar att hjälpa till, men när det är stora saker på gång, som att flytta en halv rabatt och gräva en massa, då är det lättast att passa på när man har hjälp med barnövervakningen. Då får de hjälpa till, men vi kan fokusera på att få något gjort och inte hindra att det trampas ner blommor, hindra ledsna barn från att få bryt, eller bara att jord hamnar på fel ställen (typ innanför tröjan på storasyster eller i munnen...)

Vädret var strålande helgen som gick så vi fick både en ny blå hörna (med lavendel, budleja, pärlisar och violer) rensade rabatter och alla utemöbler kom fram.

Och tårtan intogs i trädgården!

Eftersom jag ständigt och jämt förlägger mina trädgårdshandskar så är en bra handkräm ett måste till mina händer efter en lång dag i trädgården. En bra och gärna en lyxig kräm...

Jag har varit barnsligt förtjust i Cath Kidstons handkrämer tidigare men provade nu en ny sort. Som jag varmt kan rekommendera - luktar gammaldags och ljuvligt. Lite mormor, så där.

Önskar alla en trevlig helg och håller tummarna för sol igen.  

I mitt skafferi...

-Hoho?!

I mitt skafferi ekar det för tillfället rätt tomt. Det har varit marigare än jag trodde att få ihop jobb, halvtidsplugg, familj, vänner, hästar och allt annat. Så vissa delar av mitt liv hänger helt enkelt inte med. Mitt hem är en sådan del...  Lite trädgårdgrejande har det blivit, men mest för att det var tvunget - framsidan såg alldeles för skräpig ut... Och pyssel skall vi bara inte tala om - det verkar inte ens finnas på kartan.

Bakandet är det alldeles förfärligt dålig med. Åtminstone med tanke på att det skall bli kalas här i helgen. Tvåårskalas minsann. Och kakburkarna ekar tomma. Liksom i stort sett resten av skafferiet alltså. Kanske dax att anropa de där féerna min fyraåring börjat tala om. Eller kanske hustomten? Eller så får jag ta mig själv i kragen och göra klart den där inlämningsuppgiften och sätta fart här hemma! Det är ju också en idé. ;)  Å andra sidan gillar Oscar allra mest Mariekex och glass - gärna samtidigt och det är ju ändå hans födelsedag.

Till alla er som trots allt inte givit upp om mig utan fortsätter att kika in - trevlig helg!

Jag finns här även om jag knappt syns till.

Ett "måste ha" fynd

Här kommer ännu ett inlägg i all hast...

Jag var i Hässleholm härom veckan och hade förutom ett jättebra möte även en väldigt trevlig loppisrunda. Tänk vilken tur jag har som har loppisintresserade kollegor. Och dessutom kollegor som tänker ut fina loppisrundor! Mitt lilla fynd är en liten "hink" med lock och i locket kan man hänga fast en form som ser ut som en liten, djup kakform. Varken jag, kollegorna eller damen på loppisen kunde på rak arm säga vad den använts till, men gissningarna gick åt någon form av paté eller aladåb.

Någon som vågar sig på en gissning eller ren av vet vad det har använts till?

Jag lutar åt att man kylde vad den nu än var som var i formen, medan en annan gissning var att man hade vatten som kokades i hinken. Jag fyllde den i alla fall med rosor och ställde på soffbordet! Formen är så fin så den får bara ligga som prydnad bredvid.

Hoppas ni får en trevlig helg med mycket vårsol!

Själv skall jag försöka komma i jämnvikt efter en (igen) tuff vecka...

Inget blir riktigt som jag tänkt och tempot har inte sänkts men nu kanske jag kan få ordning på tillvaron igen. Det ser i alla fall lovande ut för helgen. :)

Inte mycket nytt under solen

Tiden rusar och jag försöker förtvivlat hålla jämna steg med allt som måste göras. Så känns det just nu. Vårvädret i helgen har iofs gjort underverk för humöret, men två timmar innan dottern skulle på kalas (maskeradkalas) klagade hon över att hon frös. 38,5 grads feber. "Tar det aldrig slut?" vill jag förtvivlat skrika. Men det är väl igen idé...

Idag har jag och dottern spelat memory (jag förlorar stort varje gång), sett på film och myst. Och eftersom hon var feberfri idag passade vi på att vara ute en liten stund också. Även om jag har mängder att göra i trädgården så är de måstena lättare att hantera. Att klippa ner gamla björnbärskvistar som blivit liggande när snön attackerade, rensa upp bland torra prenner och kratta löv - livskvalité enligt mig. Och så har jag börjat fundera över lekrummet igen. På hängaren hänger allt "fint" medan polis och sjörövarkostymerna ligger nedlagda i en låda. Kanske inte konstigt att det oftast är prinsesstema när mina barn klär ut sig? Upp med allt säger jag och ritar och skissar på bra förvaring för utklädningskläderna.

Ljuset har återvänt!

Dygnet har helt enkelt för få timmar! Men när ljuset nu äntligen håller på att återvända är det precis som om livsandarna återvänder och åtminstone jag behöver lite mindre sömn och kan klämma in ytterligare lite till i ett fullspäckat schema. Härligt! Min nya positiva livsinställning kan även ha att göra med att familjen lyckats vara friska i snart en vecka i streck...

En av mina (många) passioner är burkar... Jag har en hel del inser jag när jag gjorde en liten inventering. Och kunde då inte låta bli att fota några favoriter. Längst fram är en helt vanlig oanvänd färgburk. Jag fick syn på dem i en färgbutik och kunde inte motstå att ta med mig tre hem. Sedan har de mest stått och samlat damm i arbetsrummet. Men nu har jag fått en hel hög med inspiration och tänkte experimentera lite till helgen. Fram tills dess får de fortsätta att funka som en ändå rätt okej förvaring för småsaker som jag har drällande överallt i arbetsrummet. Penslar, pennor, tvättklämmor och allt annat "pysselnödvändigt"...

W.I.P

Har precis fått lära mig vad wip är. Work in progress. Och sådana har jag många av. Det är inte bara bloggandet som blivit nerprioriterat de senaste veckorna, utan även mitt virkande har blivit liggande. I vintras såg jag så fina virkade kuddar lite här och var och i ett reportage i Lantlivs janurinummer fanns det en rund variant som jag blev inspirerad av. Men det tog lite tid att komma igång, även om själva virkandet går fort.

Om den känns för vintrig när jag är klar (om jag blir klar...) får jag väl lägga undan den till hösten. Det är ju inte direkt så att jag lider brist på just kuddar här hemma.

Måste passa på att tacka för alla gulliga rader som ni lämnat åt mig.

Att ni tittar in här trots att jag varit i princip osynlig gör mig jätteglad!

Idag är det dock tillbaks i trallen igen - i natt höll Emilia på att brinna upp. 

Blir till att försöka få till en bra kompromiss mellan att ta hand om henne och jobba när hon vilar.

När blir det maj...?  :)

Lite blommor för att fira

Hm, vågar man tro att våren är på väg nu? Och att all läskig sjuka är färdig för den här vintern? För nu orkar jag inte mer. Jag klarade mig länge från att bli sjuk överhuvudtaget men oj vad det slog när det slog till.

De är helt klart tuffa de däringa dagisbacillerna - jag misstänker att det var jag som slog ut hela vårt kontor för någon vecka sedan.

För mig slutade det inte med influensa, hostan gjorde dessutom att jag hostade sönder ett muskelfäste (eller fick en spricka på revbenet, det var svårt att avgöra sa de, men eftersom det tar längre tid för ett revben att läka vill jag helst tro att det är ett muskelfäste).

Och så fick lillkillen öroninflamation som grädde på moset nu i helgen. Så det har varit lite si och så med livet rent generellt den sista tiden. Och av mitt bloggande har det inte blivit något alls av. Som ni nog märkt.

Men idag är vi faktiskt "friska" hela familjen, för första gången på fyra veckor.

Då kan man inte annat än vara glad. Jag tänkte svänga förbi blomsterhandeln i dag efter jobbet och köpa lite penséer för att fira våren. Vågar man det tro? Det kanske slår tillbaka, men jag vågar nog chansa för jag riktigt törstar efter vår nu. Håller ni inte med?

Sängläge

Oj, det var länge sedan jag var så här sjuk. Den här vintern har varit ett rent elände på sjukfronten!

 Jag brukar ju ramla på både det ena och det andra men den här gången klarade jag mig länge. Kanske för länge, för när jag nu väl blev sjuk, blev jag det rejält. I torsdags förra veckan blev jag helt nockad av influensan som härjat fram och tillbaka här. Ungarna var utslagna i drygt en vecka men hann tack och lov bli friska innan det blev min tur. Dag hann både bli sjuk och frisk, men jag går fortfarande omkring med bomull i huvet. Febern har i alla fall släppt nu, och jag börjar orka vara uppe igen.

Och jag har minsann haft sällskap under hela sjukan (som inte alls var någon maginfluensa utan en sådan där rejäl med snuva, hög feber och hosta) i sängen av min Selma. Hon blir lite störd när jag hostar för högt, men har annars legat som en liten varm hög och spunnit nära mig hela tiden. Sånt värmer hjärtat. Och vi verkar vara många kattälskare där ute också. Skönt att jag inte är den enda som ligger och trängs med både katt och barn i sängen. ;)

Jag har inte hunnit virka ett dugg, än mindre fixa med något roligt här hemma att visa upp. Ni får nöja er med en inbjudande bild på ett sovrum, lånat från Country Living.

Själv är jag på väg upp till sängen igen. Blev lite tröttare än jag trodde av att vara uppe.

Bästa Semlan

Min lilla katt heter egentligen Selma. Men eftersom hon var dubbelt så stor som sin syster i samma kull och var tämligen matglad som kattunge, blev automatiskt smeknamnet Semlan.

Semla är idag tio år och en verklig katt-dam som vet sitt värde. Hon står nådigt ut med tillökningen i familjen och går helt sonika när de blir för ivriga.

Hennes lillasyster tassar idag tyvärr runt på evigt gröna ängar (det är väl inte bara hästar som gör det när de dör) eller som Emilia tror; "hon ligger nog i knät på gammelmormor och spinner uppe i himlen". Vi saknar henne väldigt mycket, även om Selma nog trivs ganska bra med att vara ensamkatt också. Att ha barn och djur är självklart för mig och även om det innebär en djup saknad när de lämnar os,s har vår lilla kattfröken (lillasysterkatt var en liten busfröken och ingen dam som Selma) blivit ett bra sätt att prata om döden med en liten fyraåring. (Som gärna leker med känslor, nästan smakar på hur det känns att vara förtvivlad, glädjerusig och riktigt ledsen.)

Jag är inte övedrivet förtjust i riktiga semlor, men min lilla grå pälsSemla står mitt hjärta mycket nära. Bokstavligen. Hon sover nämligen på mig varje natt. Och ibland väcker hon mig med morrhårspussar. Som jag försöker ta som kärleksförklaringar även kl. 05.00 (en bra tid för kärlek, tycker Semlan).

Idag är jag återigen hemma med två små sjuklingar. Soffmys och film lär väl stå på programmet. Och så lite virkande (jag håller på att avsluta ett nytt projekt nu!).

Ha det gott!