Sedan drygt två veckor tillbaka är jag och Dag alltså föräldrar till två barn. Lille Oscar plockades ut 9.44 den 9 april och själva ingreppet verkade nästan löjligt enkelt. Jag blev bedövad och efter lite grejande bakom det gröna skynket som kändes i hela kroppen var det plötsligt som om de lyft 20 kilo från mage och lungor på mig. Och så var han bara där. Inlindad i en handduk fick jag hålla om honom en stund innan de körde iväg honom och Dag för att de två skulle få "bonda" ett tag och jag syddes ihop och fick ta igen mig på uppvaket. Helt odramatiskt och jag minns att jag tänkte att "om det var så här enkelt att få barn kan jag tänka mig flera till". Skyller på att jag var drogad. För det jobbiga är ju helt klart inte att få ut dem utan allt annat. Men vårt lilla exemplar är en typisk "lillebror än så länge. Han äter, sover, är med och umgås men gör inget större väsen av sig än lite gny och grymt. Än så länge alltså
Så fin han här Grattis, Grattis!
SvaraRadera