måndag 9 maj 2011

Köksförvaring




När jag är orolig, ledsen eller rent ut sagt förtvivlad då vill jag gärna sortera.
Inte städa, vilket kanske hade behövts allra bäst utan noggrant organisera och sortera strumplådor, linneförråd, eller köksskåp och skafferi. Det är som ett slags terapi. Min stora tenta som jag oroat mig för ett tag nu (mest för att jag haft lite låg motivation så här på vårkanten) blev med ens väldigt oviktig. Och nära och kära desto viktigare. Nu är det nog en och annan som kanske tycker att jag drar det här lite väl långt, men djuren i vår familj är våra familjemedlemmar. Och att mista en gör ont. I förra veckan fick vi veta att vår häst aldrig mer kommer att bli frisk, utan har en obotlig artros. För mig är hon, precis som Semlan, ett av mina "barn" som jag har ansvar för och älskar djupt. Så det är tufft. Jag är oerhört glad över att vi fick en dotter efter henne, så att en del av min kloka, vackra svarta häst finns kvar hos mig. Nu skall hon få gå och skrota i en hage tillsammans med sin bästis och så får vi se...

När jag nu i ett organsieringsryck städade (nåja) i hyllorna kunde jag inte låta bli att fota några av mina glasburkar. I alla fall dem jag har i köket. Varför vill man använda plast när det är så mycket vackrare med glas? Jag håller med om att de i plast är praktiska, men till burkar som syns är det vackrast med glas. Eller möjligen fina i plåt... Nackdelen med öppna hyllor är väl möjligen att det blir mycket att städa. Men då har man något att sysselsätta sig med när man inte vill tänka! :)

Ha det bäst och kom ihåg att krama era kära!

7 kommentarer:

  1. Åh, Cathrin, vad hemskt! Såklart att djuren är en del av de nära och kära, och såklart att sådana besked är jobbiga att få. Mer än jobbiga. Jag är uppväxt i en familj där vi alltid haft djur, massor av djur, och jag förstår helt och fullt. Många kramar till dig!

    Och föresten, tack för din fina kommentar! Tycker självklart att du ska låna idén, det var en lätt och rolig utklädnad. Perfekt att ha flera användningsområden till en peruk :-) Dottern hade superkul, men jag kan ju säga att peruken innehåller en del del naturmaterial numera :-)

    SvaraRadera
  2. Tråkigt att läsa om din häst!

    Finns inget som är så bra som en kommande tenta för att få en massa saker uträttade...

    ...tur att jag inte pluggar längre, då skulle nog huset bli lite för rent...eller?!?!?! ;D

    Mvh
    Frida

    SvaraRadera
  3. Sååå tråkigt vännen!
    Självklart blir djuren en del av familjen.
    Ta hand om dig!
    Styrkekram Lotta

    SvaraRadera
  4. Lider verkligen med dig Cathrin!! När en fyrbent vän lider, lider ju vi oxå... Sänder enorma styrkekramar till DIG!!
    Tror du inte behovet av att sortera handlar om att på något sätt få struktur över något som vi faktiskt kan kontrollera?? När mycket annat känns kaotiskt.... Tror man måste fokusera på något annat - enkelt...
    Tänker på dig vännen!
    Kram Marie

    SvaraRadera
  5. Så, så tråkigt och sorgligt!
    Jag förstår precis vad du menar med att djuren blir som familjemedlemmar.
    För så är det.

    Skickar massor av tankar och kramar!!

    SvaraRadera
  6. Tråkigt att höra om din häst!
    Visst är det finare med förvaring i glas än i plast! Gillar dina burkar!:)
    Ta hand om dig!
    Kram

    SvaraRadera
  7. Hej tråkigt med din häst,min hade med artros, jag gav henne jävulsklosrot. Det hjälpte henne, vi fick ett sista år extra med det och glukosamin. Det hjälper inte alla men man är ju villig att prova det mesta. Gjorde jag uppehåll med jävulsklosroten 1vecka, så märkte jag direkt på hennes humör att hon blev irriterad, och markerade på sitt slitna ben. Nu kanske din är smärtfri, och inte behöver någon medicin som min.
    Lycka till med hästapållen ///Louise

    SvaraRadera

Blir så glad över att du vill lämna några rader åt mig!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...