Klarat mig bra utan...

I mitt förra inlägg skrev jag ju något om att det kändes som om jag fått en helg i present. Och den presenten kunde jag allt varit utan. Den började på krä och slutar på sjukan. På natten mellan fredag och lördag blir minstingen Oscar jättekass och sedan följde dotter och make efter. Så den här helgen har jag bestigit berg. Tvättberg. Tack och lov att vi har egen tvättmaskin!!! Som ni förstår har det inte blivt så där värst mycket fixande eller pysslande här hemma. Men det är okej. För plötsligt kommer man på hur otroligt välsignat det är att vara frisk. Kräksjukan blir man ju bra ifrån.

Måste visa en bild i från min griffeltavledörr i köket. Så nöjd jag är att jag tog tag och gjorde det till sist, efter att ha gått och tänkt på det så länge. Emilia som är 4,5 är väldigt förtjust i bokstäver (precis som sin mamma) och övar nu flitigt vid varje tillfälle som ges.

Längtan efter ljuset

I går hade vi ett strålande vinterljus under en stor del av dagen. Det kändes nästan som vår! Åtminstone när man var inomhus. Utomhus var det snorkallt. Men vackert. Det gäller att passa på att njuta av solen när den väl tittar fram. Så jag kompade ut och åkte till stallet. Mitt på dagen. Kändes riktigt lyxigt, och lite som att skolka från skolan. Myste runt med hästarna och kände riktigt hur jag gick ner i varv och laddade om. Är tacksam för att jag har ett jobb där det är möjligt.

Idag är det plugg hela dagen lång som gäller. (Och lite jobb för att ta igen skolket... )

Jag har varit dålig på att hälsa på hos er andra, men skall försöka ta igen det nu i helgen. Egentligen var den här helgen vikt åt en födelsedagsresa, men trist nog fick vi ställa in den. Fördelen är att det känns som om jag har fått en hel helg i present.

Önskar er alla en riktigt fin helg! 

Lite mera griffeltavlefärg...

När jag ändå var igång med målarpenseln (och rollern) när jag målade min griffeltavledörr passade jag på att ta tillvara det sista av färgen och måla ett par krukor också. De är aldrig använda och har definitivt inte fått någon trevlig patina, så det var bara att köra på med färg. En liten kruka timjan fick bo i en av krukorna.

En liten påminnelse om vad som komma skall, när jag i sommar kan gå ut i mitt lilla kryddträdgårdsland och plocka precis vad jag vill ha (eller antagligen vad sniglarna ratat, för så brukar det vara...).

Jag har börjat planera lite smått för trädgårssäsong 2011, men med snöfallet i går känns den rätt långt borta. Tur att jag kan pigga upp mig med lite pärlisar och annat smått och gott inomhus. Det är alltid något. ;) För det blir helt säkert vår i år också. Även om det känns lite lätt otroligt.

Vår griffeltavledörr har blivit en riktigt hit här hemma. Den används flitigt även om Emilia blir upprörd när jag suddar ut och använder den fina ritytan till att skriva något själv. Oftast ser dörren ut något så här: (och precis som i verkligheten är det blommor och snö, om vartannat.)

Virkade födelsedags-vimplar

Tadaaaa! -Ett stycke födelsedagsvimpel! Nu är det iofs inte förrän i april någon fyller år i familjen, men jag som alltid (enligt mig själv) brukar vara sen i starten är nu förberedd med vimplar i alla fall. 

Håll med om att lite vimplar förhöjer feststämningen. :) 

Jag brukar inte vara så färgglad av mig, men när man håller på med garn tillåter jag mig att vara lite tokig. Dessutom känns det som om det behövs lite upp-piggande färg så här års...

När jag fyllde år fick jag den här inspirerande boken. "Galen i garn". Ganska passande. :)

 Och alltid roligt att få lite nya idéer. Att klä in en cykel i mormorsrutor är kanske inte något jag kommer att prova, men en kul idé är det i alla fall! De har också beskrivning på hur man virkar runda "trasmattor" som jag själv varit lätt beroende av ett tag...

Jag kantade inte mina vimplar, kom jag på nu. Det kan man göra för att få ett mer" färdigt" utseende på dem, så klart. 26 varv blev det, med virknål 2,5 och de är ca 14-15 cm höga. Jag virkar utan mönster, men vill någon ha en enkel beskrivning ställer jag gärna upp. ;) Annars vimlar det av fina mönster ute i "blogglandia" har jag upptäckt nu efteråt.

Långsamhetens lov

Efter en helt tokigt hektisk vecka känns det riktigt lyxigt att få ägna sig åt något riktigt långsamt. Surdegsbröd. Och nej, innan någon av er undrar, jag tänker inte apspirera på att starta någon form av bakblogg... ;) Jag har länge lyckats hålla emot när min kollega (hon som är lika loppistokig som jag - om inte mer.) lyriskt talat om sina olika bröd. Men nu trillade jag till sist dit.

En liten klutt fick flytta hem till min kyl och bor i en liten söt glasburk. Och nu sitter jag och väntar på mitt första surdegsbröd. En lightvariant som inte behöver knådas, men ändå tar sin rundliga tid. Skall bli spännande att se vad det blir av det här! Jag är ju svag för fina burkar, bunkar och bakredskap så när ändå allt var framme passade jag på att lek lite med kameran. Om jag inte bloggat hade jag aldrig i livet tänkt mig att fotografera en deg. Eller kommit på hur kul, och ibland lite knixigt det är att fotografera.

Vimplarna är nu fotograferade och upphängda. Det blev en liten födelsedagsvimpel. I glada färger. Visar så snart jag hittat sladden från kameran till datorn. ;)

Trevlig helg alla goa!

Ett beroende...

Jag älskar choklad. Jag är också glad i att baka. Inte lika glad i att äta det jag bakar dock. Tack och lov. Men när jag lägger ihop dessa båda favoriter, då blir det farligt. Då blir kakorna inte långvariga här hemma. Men det där "glömmer" jag helt enkelt av ibland. Som förra helgen när jag förändrade det urgoda (enligt andra) saffransbiscottireceptet och gjorde det till ett sagolikt (enligt mig!) recept på chokladbiscotti. Mums. Några ligger fortfarande kvar i burken i köket. Troligen inte så länge till...

Jag bytte helt enkelt ut saffran mot hackad mörk choklad och la till 1 msk kakao (Kung Markatta är mycket bättre än Ögonkakao). Vill ni prova är det bara att googla på Leilas saffransbiscotti så hittar ni rätt.

Nu blir det pluggböcker och kanske en chokladskorpa...

(De virkade vimplarna visade sig bli jättefina, visar när jag är hemma från jobbet i tillräckligt god tid

för att ta en vettig bild.)

Hoppas ni får en bra start på veckan!

Virkade morötter och bloggtips

Nu är det rätt länge sedan jag visade något virkat. Jag har faktiskt haft en liten virksvacka, som beror på att jag försökt mig på det där med att avsluta innan jag går vidare till nästa grej. Men det funkade inte! Dels tar det en evighet att göra en hel filt, att fästa trådar är urtrist och mormorsrutor är lite för enahanda i längden. Så nu är Filtprojekt II pausat på obestämd tid. Och genast känns virkandet kul igen. Häromdagen såg jag en knippa ursöta morötter på Mias blogg och jag var så klart tvungen att testa själv. Och då morötter går typ 100 gånger fortare att göra än att få ihop en hel filt (fast jag bytt storlek på rutorna tar det ändå en eeeevighet- enligt mitt tämligen begränsade tålamod i alla fall ).

När nu morötterna snabbt var färdigvirkade gick jag vidare till nästa idé - virkade vimplar. Tyckte att jag fått en superidé och att det var lite märkligt att inte andra delat den. Tills en kollega mailade över den här underbara bloggen och jag inser att jag iofs har en god idé men att jag inte direkt är ensam om den. (Karens vimplar är dock mindre än mina) Har ni som jag pysselkli är bloggen full med mängder av pysselinspiration och idéer. Och - extra bra för mig som är för rastlös för att läsa mönster utan bara gör - bra illustrerad. Vimplarna går också rätt fort att virka så om ni vill veta hur resultatet ser ut visar jag förhoppningsvis resultatet om ett par dagar.

Önskar alla som kikar in en trevlig helg!

Vi har besök så jag skall snart masa mig bort till spisen och fixa till lite middag. Har man gäster som tidigare presentat en med boken "Husmorsorna - the ultimate köksalmenacka" förpliktigar det ju lite. ;)

Just nu underhåller han barnen under mycket stök och stoj så jag smet iväg lite för att göra en liten snabbvisit i Blogglandia...

Pärlpyssel i långa banor

Idag är jag hemma med barnen och myser hela dagen. Dagis har planeringsdag vilket faktiskt var rätt välkommet efter fyra tuffa arbetsdagar. Det verkar stå PYSSEL med stora bokstäver över dagen och inte mig emot. Med lite tur hinner jag kanske med lite eget pysslande också och inte bara sånt som barnen gillar. Emilia är inne i en period av flitigt pärlande med både pärlsplattor och långa och många pärlshalsband som resultat. Jag såg väldigt fina snöflingor som var gjorda av vita indianpärlor på en blogg för inte så länge sedan (minns dock inte vilken just nu, men det skall jag ta reda på). Orkar jag med snö både inne och ute kanske jag försöker mig på det. Annars längtar jag, precis som de flesta andra just nu verkar det som, efter våren. I går på lunchen klämde jag och min lika loppistokiga kollega in både ett snabbt loppisbesök och ett besök i blomsterbutiken. Lite pärlhyacinter liksom några vita hyacinter (behöver inte alls vara en julblomma tycker jag!) fick följa med hem och stilla den värsta vårlängtan. Jag fick faktiskt med mig ett riktigt loppisfynd också, men det får jag visa en annan dag. Nu har jag lite pärlhalsband att knyta! :)

Kul att vi är många som anser att det är en god idé att köpa presenter till oss själva. Jag känner att jag befinner mig i gott sällskap! ;)

Present till mig själv

Visst får man väl köpa födelsedagspresent till sig själv? Emilia blev riktigt upprörd när hon hörde det, men när man är fyra år har man nog lite annan syn på sin födelsedag än jag som fyllde lite mer.

De här fina kuddarna fyndade jag hos Sia. Jag är fortfarande svag för blått och vitt, även om kuddarna känns lite somriga och nog inte kommer fram förrän lite längre fram i vår. Den undre volangkudden (från Hemtex)ligger redan i vardagsrumssoffan tillsammans med ytterligare en likadan.

Jag och maken/barnen har inte riktigt samma syn på en kuddes uppgift. Jag anser att de först och främst skall pryda sin plats, Dag att de skall vara sköna att luta sig mot, barnen att de skall gå att bygga koja med dem/hoppa på/ha kuddkrig med/osv...

Så mina finaste kuddar hamnar helt enkelt alltid uppe i soffan i sovrummet.

Jag väntar bara på rätt tillfälle att hinna sitta där och mysa.

Med lite griffeltavelfärg...

Med lite svart griffeltavelfärg kan man göra stor skillnad.

Vi bytte ut alla luckor i köket i somras. Alla utom en. Den var lite klurig att borra och skruva i förklarade maken, och så rann tiden i väg. Tills jag fick ett ryck och målade hela dörren i svart griffeltavlefärg. Står sig riktigt snygg mot allt det vita, och det svarta går igen i detaljer och bänkskivor. Mig gilla mycket.

Och ungarna är stormförtjusta, Em för att hon får rita och Oscar för att man kan sudda ut figelurerna (med hjälp av ryggen tex...) Skulle vi ångra oss finns ju alltid dörren i vitt kvar. Den är inte ens upptagen ur kartongen.

Av vårt besök på trettondagen blev intet, det vart totalt snökaos så vi fick i stället en dag att dona här hemma. Vilket nu resulterat i att jag har ett arbetsrum som man kan gå in i igen!!!

Det är inte på långa vägar klart, jag har miljoners lådor och grejer som måste sorteras, men nu kan man i alla fall ta sig in till skrivborden. En bra början i vart fall...

 Och precis som jag trodde hittade jag en massa halvfärdiga pysselprojekt som jag nu bara längtar efter att få sätta tänderna i. Jag har ju helt enkelt inte tid att börja jobba igen på måndag. ;)

Playroom

Under ledigheten har vi tagit oss samman och fixat lite i lekrummet. Dels har jag rensat rätt grovt bland alla leksaker (hjälp vad mycket två barn genererar i leksaksväg!), dels har vi försökt ordna upp rummet utifrån de ibland skilda behov en 1,5 åring och en 4-åring kan ha.

Båda ungarna älskar att klä ut sig, så en ordentlig utklädningshörna behövdes. Och eftersom rummet även används som gästrum bör en säng stå där inne. Den är ju dessutom bra att läsa sagor i. Om än stor och rätt otymplig... Bra färvaring (för trots att jag rensade är det en hel del kvar...) är också ett måste. 

Så långt är allt rätt lugnt.
Kruxet är bara att jag dessutom behöver ett bra bord för pyssel, lek och annat man kan tänka sig. Jag köpte ett för ett år sedan, men det blev liksom förvandlat till soffbord. Mot makens vilja, men nu är det han som vill behålla det. :) Och så förvaring då, till alla de där triljoners grejerna som blev över trots rensningen.

Bilden ovan förälskade jag mig i, även om bordet är alldeles för stort, liksom den superfina "byrån"... Drömma kan man ju i alla fall.
(Jag är som sagt så otroligt glad över att ha ett extra barnrum så det är inte där skon klämmer.)

Jag blev så inspirerad av de svarta skoltavlorna i bilden ovan, att jag letade fram den där burken med skoltavelfärg (ok, jag har ett par burkar i olika nyanser, men hittils har ingen blivit använd) och började måla. Dock inte i lekrummet, det blir nästa projekt. Var jag målade hoppas jag kunna visa i morgon, om allt går som planerat. Hittils är jag i alla fall supernöjd! :)

Om någon känner igen var bilderna kommer i från får ni väldigt gärna skriva det i en kommentar, jag kan bara inte minnas var jag hittade dem någonstans. Har ett svagt minne av att det kan vara ett tyskt möbelföretag...

Önskar alla en fin trettondag!
Vi skall hem till goda vänner, där vi efter pulkaåk skall äta en god middag.
Den här julledigheten har gått väldigt fort, men jag är så otroligt glad över att vi hunnit träffa både släkt och goda vänner i rikliga mängder. Önskar bara att vi fått mer gjort hemma, men man kan ju inte få allt.

Kinokoklänning

Jag har skrivit om Kinoko-kläder förut, men Mia gör kläder som jag verkligen gillar.

Jag har ju det "lilla dilemmat" att min och dotterns klädsmak inte riktigt stämmer överens. Hon vill gärna få känna sig som en prinsessa medan jag helst hade sett en lite tuffare stil.

I Mias kläder hittar vi en perfekt kompromiss.

Fina kläder som är både vackra, välgjorda och tuffa. Helt perfekt!

Just nu har Mia en utlottning på sin blogg där du kan vinna ett presentkort.

Just one more slice...

Visst är det härligt med lata, lediga dagar? Jag har hunnit med rätt mycket redan (bla en liten tur till shoppingcentret, och med hem fanns både canvastavlor, färg och lite fina kuddfynd...), känns det som.

Snart kommer våra gäster och på menyn står hemlagad pizza a lá Leila och pepparkaksglass på menyn. Pepparkaksglassen är halvfusk, men det är ett himla bra (och gott!) sätt att bli av med de sista pepparkaksresterna. Jag blandar pepparkakskross, några skedar lingonsylt med vaniljglass av bra kvalitét. (Det är enklast att använda sig av elvispens degkrokar, tycker jag.) In i frysen och sedan har man en riktigt lyxig efterrätt. Att det är löjligt enkelt ger också pluspoäng i min värld! ;) Ni ser, jag tar det där med "tillräckligt bra" på fullaste allvar.

Årets första dag

Det enda som är kvar av min nyårsdukning...

Det känns allitd lite speciellt när ett år är över och ett nytt tar vid.

Vi firade en lugn och mycket trevlig nyår här hemma, med mycket bubbel och god mat. 

I morse gav vi oss ut på en morgontidig pulkatur med barnen. Solen skiner och snön gnistrar - en väldigt bra början på det nya året.  

Jag skall försöka fortsätta på min inslagna väg med att nöja mig med "tillräckligt bra".

Och att fortsätta med glädjen "i det lilla". Som att njuta av att baka med barnen, en vacker blomma, eller i nöjet att skapa något. Det behöver inte vara det stora.

Hellre se den vackra strukturen i kudden i soffan än dammet under soffan. Ungefär så.

Nu skall jag mysa med dottern i soffan.

Och njuta av att vara härligt lat ihop med henne. (Jag kan ju alltid virka i stället för att se på Nicke Nyfiken...)

Livet är härligt!