Tiden rusar och jag försöker förtvivlat hålla jämna steg med allt som måste göras. Så känns det just nu. Vårvädret i helgen har iofs gjort underverk för humöret, men två timmar innan dottern skulle på kalas (maskeradkalas) klagade hon över att hon frös. 38,5 grads feber. "Tar det aldrig slut?" vill jag förtvivlat skrika. Men det är väl igen idé...
Idag har jag och dottern spelat memory (jag förlorar stort varje gång), sett på film och myst. Och eftersom hon var feberfri idag passade vi på att vara ute en liten stund också. Även om jag har mängder att göra i trädgården så är de måstena lättare att hantera. Att klippa ner gamla björnbärskvistar som blivit liggande när snön attackerade, rensa upp bland torra prenner och kratta löv - livskvalité enligt mig. Och så har jag börjat fundera över lekrummet igen. På hängaren hänger allt "fint" medan polis och sjörövarkostymerna ligger nedlagda i en låda. Kanske inte konstigt att det oftast är prinsesstema när mina barn klär ut sig? Upp med allt säger jag och ritar och skissar på bra förvaring för utklädningskläderna.