Överljudshastighet?

Jag tror alltid att jag skall hinna så mycket.

I dag ska Em sova hos sin farmor och farfar igen. Så jag har inte haft någon tid att passa idag. Förutom Oscars mat och sov tider då. Men ett barn är nu mera rena barnleken att hantera. Två blir genast lite mer komplicerat. Åtminstone om man som jag gärna vill hitta på lite egna projekt alltså. Många pyssel kan Em vara med på. Men inte alla.

När jag vill sy är jag den tristaste av trista. Och när jag inte vill låta henne leka med mina stämplar och scrapgrejer är jag rena döden. Och när jag virkar är jag så dum som inte kan visa henne hur man gör. (Hon är tre år, gissa själva hur det går...)

Så idag skulle jag greja.

Tjena.

Tja, lite fick jag i alla fall gjort.

Men Oscar som är sju, snart åtta månader vill vara med sin mamma.

Hela tiden. När han är vaken. Och gärna när han sover också om han fick.

Han gråter förtvivlat när jag sätter ner honom på filten för att leka själv. Han gråter och sträcker armarna mot mig när jag går förbi honom. Och han jublar och kramar mig det hårdaste hans små knubbiga armar klarar när jag väl tar upp honom. Och skrattar och ger mig mängder av de blötaste pussar man kan tänka sig. (jag tror i alla fall att han pussas och inte bara smakar på mig, kanske lite både och?)

Så inte har det blivit sytt något, eller virkat. Men två små julkort har jag lagt till samlingen i alla fall. Och det gör inget, jag vill ju allra helst bara få vara med honom.

Jag har räknat ut att om jag rör mig i överljudshastighet när han sover hinner jag. Både städa, plocka undan, slänga in en tvätt, fixa mat (oj, vad de äter de små liven) och faktiskt ibland hinna pyssla lite med eget. Och blogga.

(Fast nu har Semlan kommit och ligger spinnande ihopkrupen framför laptopen (den är härligt varm tycker hon). Inte den bästa ställningen för en kass rygg... )

I kväll skall jag bjuda mig själv på ett härligt bubbelbad i vårt bubbelbadkar. Om jag hinner. För jag kan ju kanske hinna avsluta något av allt jag tänkt göra idag annars.

Hälsningar Cathrin

Första advent

I går hade vi middagsgäster. Jättetrevligt. Även om våra bjudningar nu ser lite annorlunda ut än de gjorde för ett par år sedan "B.K." som en av mammorna säger. Before Kids...

Eftersom vi inte ses så ofta som vi skulle vilja har vi alltid mycket att ta igen och mycket trevligt. En dröm jag har är att träffas och julbaka med barnen men det vete 17 om man lyckas med. Då måste nog det där stora lantköket jag drömmer om bli verklighet. (Och det blir det aldrig i det här huset i alla fall).

Idag skulle vi egentligen på årligt glöggmingel hos en annan barnfamilj. Även där såg minglet lite annorlunda ut för ett par år sedan. Med det sagt menar jag absolut inte att det var trevligare, bara annorlunda (lugnare?). Tyvärr har de blivit sjuka så vi får rå oss själva. Blir nog en tur ner till stan för att titta på julskyltning och julmarknad. Tror nog också att vi passar på att att baka lite mer pepparkakor och fikar lite hembakt när vi tänder adventsljuset. Så även om det är trist att inte träffa goda vänner är det lite lyxigt att "få" tid till bara oss i familjen.

Hoppas ni alla får en riktigt mysig första advent!

Hälsningar Cathrin

Adventsblommor

Det blev en hel del blommor inhandlade igår. Jag pyntar och fixar gärna med "blommor och blad" hemma och hade jag bara råd skulle det vara buketter hemma jämt. Det lite underliga här i huset är att jag har jättesvårt att få krukväxter att överleva. Dag kallar mig blomstermassmördare. Det är inte riktigt snällt, men det ligger ändå något i det. Förra våren förälskade jag mig i pelargoner. 35 (!) sticklingar i olika stadier tvär dog innom loppet av tre veckor. Fyra överlevde och dem försöker jag övervintra i boden. Men jag har lite givit upp mina pelargondrömmar, tråkigt nog. Tycker att det är väldigt vackra blommor och det kanske funkar om jag betraktar dem som snittblommor. Värt ett försök kanske.

Det är inte så att jag glömmer bort blommorna eller kväver dem, utan det är helt enkelt väldigt svårt att hitta sorter som trivs här. Åtminstone är det så jag försöker övertala mig själv, i lägenheten var det nämligen inga problem.

Nu satsar jag på snittblommor och lökar. (De dör ju ändå förr eller senare...) Blommorna som fick följa med hem är väl givna så här års; lite olika sorters hyacinter och även tazetter. En större hyacintvariant hamnade i ett av mina senaste fynd. Lite spanskmossa och småkottar så var det klart. Kände mig väldigt nöjd med arrangemanget. Tar nog ut dem från sovrummet när de börjar blomma men de är så fina när det bara sticker upp lite grönt så nu får de förgylla rummet ett tag. En stor bukett med röda och vita tulpaner till Dag slank också med. Han fyller ju 35 idag, så nu får jag nog sätta fart här hemma om det skall bli något firande. (Emilia ville sjunga "sanka masia" = "sankta lucia" för honom i morse men nöjde sig med tre varianter av "ja må han leva", så han har blivit ganska så firad redan ändå.)

Trevlig helg nu alla ni där ute!!!

Hälsningar Cathrin

Så olika...

Så olika det kan vara. När jag ser på min nyinskaffade zinkhink är jag så nöjd. Den är så fin, blir perfekt med en liten adventsgran i. Och den är inte ny i den bemärkelsen att jag köpt den på Granit. Nej, det var den här som fick följa med hem från "antikladan" härom veckan. Är minsann en gammal mjölkhink. "Så pittoreskt!" Men när jag betraktar min hink och känner mig så där nöjd med mitt inköp kommer en annan tanke smygande. Vem har använt hinken?

Min mormor, Anna-Lisa, var statarbarn. Hon växte upp på fler ställen än man kan föreställa sig. Hon var äldst av åtta eller nio barn. Enda dottern. (Som tur är fick hon sedan själv tre döttrar . Och sedan har det nästan bara fötts flickor i vår släkt. Oscar är ett av få undantag...)

Mormor fick tidigt börja som piga. För statarbarn var livet inte särskilt lätt. När min mormorsfar fick nog, vilket han fick relativt ofta, tog familjen sitt pick och pack var tvugna att fara till nästa ställe. Igen. Han var ingen elak man, men säkert märkt av det liv han levde.

När jag läste etnologi skrev jag en uppsats om honom och fick gräva runt i de gamla arkiven. Roligt, men också lite skrämmande. För det var ju inte bara historia i största allmänhet. Det var en del av min historia. Om ett liv så annorlunda än det jag känner och tar för givet.

Så när jag ser min fina hink ser jag något mer. Jag ser en del av min mormorsmors och mormors historia. Och alla andra statarkvinnors.

Så olika det kan vara.

Nu får du vila, mormor. Ta hand om Zazu åt oss!

Hälsningar Cathrin

Adventsfint

Nu är jag redo för advent. Nästan i alla fall.

Dag fyller år i morgon 35 (nej, fråga inte vad jag skall ge honom) och på lördag kommer det gäster så skall det bli av får det bli nu. Jag håller mig ganska lugn än så länge, men mina glasburkar har fått nytt innehåll och jag har tagit in än mer grönt i huset. Det är bra att ha en förvuxen buxbom på tomten, det gör inget att jag knycker ganska så rejält från den. Min rygg är fortfarande ett aber, jag orkar inte så mycket så städandet blir ju betydligt enklare i år. Dvs Dag gör det. Han är ledig i morgon (över alla under!) och då skall vi förutom att fira honom även städa och sedan baka pepparkakor och jag fyller nog på förrådet av vaniljänglar. Efter baket, då vi redo för advent.

Idag skall jag och Oscar ta oss en långpromenad (fast solen lyser med sin frånvaro, tyvärr) och inhandla lite blomster. Både inför advent men själklart måste Dag få lite rosor eller annat fint. Annars kan ju inte jag kräva tulpaner i januari när det är min tur. Eller hur? Nu måste jag ta i tu med dagen här hemma. Emilia är hos sin farfar men det är fullt upp ändå.

Nytillskotten i årets julande blir få, men två sådana här kuddar från Indiska har fått flytta in i soffan i vardagsrummet. Jag skulle ju sy, men ryggen satte stopp. Men jag tar nog av fodralet och syr nya i mellandagarna misstänker jag. Så långt tålamod har jag med julpynt efter jul...

Ha en fin torsdag och glöm inte att ta fram adventsgrejerna och kolla lampor mm.

Hälsningar Cathrin

Tallrikshyllan på plats

Idag skiner solen! Hurra! Lite trist att ens första tanke inte är "Ah en långpromenad med vagnen sitter finfint" utan "Äntligen kan jag fota lite". Men det är väl sådan man blir när man bloggar mer än man borde :). Idag skall jag tillbaka till sjukgymnasten med ryggen så får vi se vad han säger. Jag är i alla fall bättre även om det känns fortfarande. Dag kommer hem tidigt för att avlösa mig med Oscar och sedan skall jag faktiskt ta en liten runda på stan för julklapps och födelsedagsinhandling.

Idag visar jag lite bilder från Emilias rum. Tallrikshyllan kom ju på plats till sist och de små stolarna blev perfekta och har blivit väldigt uppskattade. De är charmigt skavda och jag tänkte bara sy små dynor till dem, annars får de vara som de är. Kanske åker penseln fram om jag flyttar in dem på Oscars rum, men det får vi se då.

En favorit i hennes rum är den fina katt-quilten som min faster Ulla har gjort till henne. Den är helt bedårande fin! Tyvärr går det inte att återge de fina fjärilarna som är sydda mellan katterna. Det var faktiskt med den här som Em lärde sig räkna. När Dag nattade henne brukade de alltid räkna katterna. Innötningsmetoden... Men det funkade nog för nu kan den lilla damen räkna ända till 16 (varför just 16 har jag ingen aning om).

För er som kanske undrar vad det är för mörkt och ormigt till vänster i andra bilden kan jag tala om att det är nästan omöjligt att fota med katt i huset. Semlan bara måste få vara med, hon också.

Och ang. katter fick vi igår besked från hennes allerigtest. Jag har inte ens vågat tänka på konsekvenserna för vår familj om det varit positivt. Men som tur är - ungen är inte ens allergisk mot damm (vilket är och förblir ett under med tanke på vilken dammråttskoloni som brukar husera under sängen).

Hopps solen skiner även på er!

Hälsningar Cathrin

Helgens fynd

Här kommer lite av helgens fynd. Mest glad är jag för mitt sybord. Kan dock inte bestämma mig för om det skall få stå nere i vardagsrummet eller om det skall kånkas upp för trappan och hamna i sovrummet. Skall det stå där nere måste vi nog tänka om vad gäller skåp/sideboard och det vet jag inte om jag orkar. (Därav gårdagskvällens ommöblerande som slutade i att allt kom tillbaka på sina gamla platser.) Bordet blir nog lite bortglömt om det står i sovrummet, som det är nu blir jag så glad varje gång jag får syn på det. Jag får nog tänka till ett par varv extra här.

Det skall i ala fall definitivt få behålla sin bruna och svarta orginalfärg, det blir en så fin kontrast mot allt vitt hemma. Märker att jag mer och mer uppskattar mörkare detaljer och är väldigt förtjust i just kontraster mellan färger och olika material. Tyvärr är det stört omöjligt att få något som helst okej foto på bordet, men det är ju ett vanligt (om än i mina ögon väldigt fint) singersymaskinsbord med gjutjärnsunderrede.

Nummer två på min favoritlista över helgens klenoder är absolut förvaringsburkarna från Rörstrand. Men nu vill jag ha fler! Fyndade också lite gammal och vacker spets för inga pengar alls. På ett lakan satt 10 cm bred knypplad spets som jag ännu inte vet om jag skall behålla på lakanet och göra kudde eller hur jag skall göra. Tänk vilket jobb som ligger bakom all denna spets som ofta ligger bortglömd i olika gömmor och samlar damm!

Järnekskvistarna fick jag i antikladan som jag numera frekventerar flitigt. Tyvärr hade de ju inte mitt skåp men väl en zinkhink till min lilla adventsgran.

Nu har jag börjat nedräkningen inför advent och eftersom Dag fyller år på fredag tänker jag tillåta mig själv att tjuvstarta pyntandet. Inte tomtar (har jag iofs nästan inga) med väl ljus, kulor och allt annat vackert skall upp tills dess.

Hälsningar Cathrin

Julkort

Idag har jag varit i Malmö på julkortspysselträff! Tyvärr var det så mörkt när jag kom hem att det inte gick att fota ordentligt, så i stället blir det bilder ifrån marthastewart.com. Jag har gjort så mycket annat den senaste tiden att mina kort- och scrapgrejer blivit liggande så det var riktigt, riktigt roligt att träffas och få inspiration igen. Helena som vi var hos, har dessutom ett härligt pysselrum till sina sygrejer med två stora vitrinskåp fyllda av färgsorterade tyger, så jag blev riktigt sugen på att ta fram symaskinen igen. Sådana pysselträffar måste jag försöka ta mig tid till lite oftare, det är så roligt att träffas och inspirera varandra och ger så mycket energi.

Vi har annars haft en intensiv men härlig helg. Våra gäster kom sent i fredags och vi hann nästan med alla våra förberedelser innan de dök upp. Vilket väl kan sägas vara näst intill rekord och otroligt med tanke på utgångsläget. Vi har ätit gott och bara umgåtts, sena kvällar har det blivit men faktiskt även sena mornar (även Emilia har varit trött!). I går smet jag dessutom iväg en stund och fyndade hem det där Singer-symaskinsbordet jag gått och tittat på. Det är i jättefint skick och blev väldigt fint hemma hos oss! Tror inte att jag bryr mig om att måla det utan det skall få vara mörkt mot det vita. Däremot fattas knopparna till lådorna så jag måste ta reda på vad som kan tänkas passa. Jag fick även fatt i lite annat smått och gott som jag får ta och visa bara solen vill titta fram. I går när det var så fint väder höll vi igång hela tiden så det gick inte att smita undan för en sådan sak som att fota till bloggen...

Nu skall jag ner och prova en ommöblering i vardagsrummet (Dag får göra det mesta, jag är bättre i ryggen (hurra) men vågar mig inte på några lyft).

Hoppas ni får en fin avslutning på veckan!

Hälsningar Cathrin

Pyssel pippi

Med sjuka barn här hemma har det inte blivit så mycket pysslande till Novemberutmaningen som det var tänkt. Men en lite sak har jag hunnit med. Det blev en liten mobil med fåglar till Oscar. Jag använde mig av några scrap-ark som tyvärr blivit liggande och ritade en liten fågel på fri hand. Som vingar vek jag ett vanligt ritpapper och stack in. Inspirationen till fåglarna kom från Anna-Malin med den härliga bloggen Helt Enkelt. Emilia krävde genast en egen fågelmobil (det är lustigt att allt pyssel skall hamna på hennes rum...). Till henne tänkte jag göra en liten änglamobil av tårtpapper, men den hann inte bli färdig.

Jag är bättre i ryggen i dag, men kan inte sitta långa stunder. Troligen är det en diskförskjutning och när den mest akuta smärtan lagt sig skall sjukgymnasten ta sig en ordentlig titt på mig, men det gick inte innan helgen. Jag fick i alla fall sova rätt okej i natt så med lite tur blir det bara bättre.

Det visade sig vara jag som vann den lilla Maileg-kaninen hos Mom´s kitchen! Hur roligt som helst! Även den ansåg Em skulle hamna på hennes rum. Men jag är inte så säker på det jag. Det finns faktiskt en kanin som heter Oscar också. Den tror jag vill göra den lilla vinstkaninen sällskap, eller hur?

Nu säger ryggen i från att jag måste röra på mig. Vi skall dessutom ha övernattningsgäster i helgen så jag har lite att göra.

Ha en trevlig helg allihopa!

Hälsningar Cathrin

Baking-kit

Bilden har jag lånat från Allt i hemmet

En olycka kommer sällan ensam. Först har vi ju Emilia som fortfarande är febrig. Härom dagen förstörde Dag sitt knä när han skulle springa till tåget på väg hem från jobbet. Det sa bara kras och så var det knät obrukbart. Tyvärr är det inte mycket att göra, han fick tabletter av läkaren men inte någon egentlig diagnos. Som tur är blir det i alla fall lite bättre för var dag, men han haltar fortfarande. Idag var det min tur. Det smällde till i ryggen när jag skulle sätta ner Oscar på filten i morse och sedan var det totalkört. Tack och lov låg telefonen på soffbordet så Emilia kunde hämta den åt mig så jag kunde ringa Dag som fick komma hem.

Per telefon ställde vårdcentralens sjukgymnas diagnosen "rejält ryggskott". Han kunde trolla fram en tid som egentligen inte fanns för som han sa "det låter som om du verkligen behöver hjälp". Tack och lov. Jag knaprar just nu Dags värktabletter och vet inte riktigt hur det skall bli i natt. Om man säger som så - hade Dag och jag varit hästar hade då inte jag avlat på oss. (Tänker närmast på vilket sjå vi hade när vi valde rätt hingst till Gandria, där var det inte många som höll måttet.) Men hittils verkar inte våra avkommor vara behäftade med våra fel...

Men, jag har i alla fall knåpat lite på min önskelista när jag vankat omkring.

Jag bakar ju rätt så mycket nu för tiden, men har rätt värdelös utrustning. Så påfyllning av fina bakredskap, slickepottar, måttsats, bunkar, muffinsplåt, kakformar och så klart, allra allra helst en KA. Isblå hade passat super i mitt kök. (I alla fall efter den uppdatering jag hoppas skall komma till stånd i närtid, innan dess finns det inte en chans att jag fotar någonting i köket).

Bilden har jag lånat från Bagaren och kocken (som finns i Gbg - hint, hint mamma)

Ett förkläde är också behövligt, jag har faktiskt samma som jag köpte när jag flyttade ner till Lund för att plugga. För en evighet sedan. (Då hade jag nog inte i min vildaste fantasi kunnat tro att jag flera år senare skulle önksa mig ett nytt "för att jag bakar så mycket". Emila önskar sig det söta lilla bakkittet på översta bilden (åtminstone önskar hennes mamma henne det). Idag har jag inte kunnat baka med henne pga ryggskottet. Det var dock intressant att ligga och lyssna på hennes instruktioner till sin far. "NEEEEJ! Så gör man inte! Så gör inte mamma!" Måste säga att han var en ängel som gick med på allt vad hon ansåg var rätt.

Nu skall jag försöka ta hand om min stackars rygg. Ta hand om er!

Hälsningar Cathrin

Änglar i mitt kök

Emilia är fortfarande hemma i feber. Hostan är bättre men febern vill inte ge med sig. Det börjar bli lite tufft nu, för hon är inte tillräckligt dålig för att vara så trött att hon inte orkar något, utan det skall hända något hela tiden. Och sedan är det ju Oscar också. Han är solskenet själv, tack och lov, men han vill ju inte bli bortglömd. Så här är fullt upp. Jag känner av sprutan från i går och har lite ont i armen och huvudvärk, men blev tack och lov inte dålig av den.

Idag har vi gjort änglar. Emilia blev lite besviken över att det inte blev någon smet att slicka upp, men det uppvägdes nog av att hon fick göra figurer av pepparkaksformar. Det blev hundar och granar. Jag gjorde vaniljänglar. Fick receptet från Mamma Millan och var tvungen att testa. Det blir nog fler kakor innan jul för det var verkligen enkelt. En fördel är också att jag inte själv är så förtjust i småkakor så det blir inte lika många som hamnar i min mage :)

Vi har blivit med gran. Två 60 cm granar som jag skall ha inne i december och sedan ett antal små granskott. Det har sina fördelar med att ha markägande svärföräldrar. De höjde nog lite på ögonbrynen när jag vill ha smågranar med rötterna kvar men jag fick en sopsäck full med gran, det var bara att välja sedan. Tre små granskott har jag i glasburkar och de har fått flytta in, men de lite större får stanna utomhus. Någon ordning får det väl ändå vara på mitt vinterpyntande.

.

Hälsningar Cathrin

Buxbomshjärta och massor av lek

I dag är stämningen inte riktigt på topp här hemma. Emilia är fortfarande hemskt hostigt. Just nu känns allt med beteckningen "hemskt" före. Det var inte riktigt så enkelt att bara gå till vårdcentralen och få en bättre hostmedicin som jag föreställt mig. Utan vi blev dels skickade för provtagning och dels kom jag hem med diverse olika recept. Hennes hosta är så pass allvarlig att hon måste ha en inhalator. Tack och lov verkar hon än så länge tycka att det är rätt kul att andas i "anknäbbet" som munstycket ser ut som.

Vi har lekt och lekt hela dagen i dag, känns det som. Hon är så rolig nu när hon har börjat leka roll-lekar. Hon skall alltid vara mamma. Jag får oftast vara lillasyster (snacka om degradering) och Oscar får vara pappa eller storasyster (!). När jag lite försiktigt frågade varför hon alltid ville vara mamma kom det enkla svaret: "för det är hon som bestämmer!". Det ni!

I dag har jag och Dag fått våra vaccinationer mot influensan. Har lite ont i armen och klarar inte riktigt av att virka :) men annars känns det inte så mycket ännu. Vågar jag hoppas på att inte bli dålig? Oscar vaccineras först v 49, här i Skåne har de inga öppna tider utan alla får en tid efter sin åldersgrupp. Lagom kul att ha små barn under 3 år, som alltså enligt modellen här nere får vänta längst av alla.

Nu orkar jag helt enkelt inte deppa mer. Tror jag skall gå och tröstdricka lite glögg. Dag har haft ännu en körig arbetsdag, så han kan också behöva lite mys. Jag har huvet fullt av roliga idéer och projekt men det finns inte riktigt tid att ta tag i dem. Kanske inte heller ork om sanningen skall fram. Kransen överst knåpade jag dock ihop idag av en av galgarna jag köpte från Granit och den buxbom som blev över när jag gjorde en ny krans till dörren. Den här ville jag ha lite tunnare och band ett vitt lite skirt band runt allt ihopa. Just nu hänger den i trappan men tanken är att den skall hamna utanför Emilias rum. Som faktiskt har blivit färdigt! Tallrikshyllan spikades upp härom dagen och fylldes med böcker och lite annat smått och gott. Nu när hon är sjuk har hon haft te-party för alla kaninerna hela dagarna så jag har inte kunnat komma till att fota. Hennes parties är av de lite vildare slaget så det vill jag faktiskt inte visa upp ;). Men så snart alla är på fötterna igen lägger jag upp bilderna och jag måste säga att jag är rätt nöjd.

Nu väntar glöggen (vit glögg räknas som sagt inte!)

Ha det fint alla ute i höstmörkret och tusen tack för alla rara kommentarer!

Hälsningar Cathrin

Hyacinter är vintrigt

Jag har vinterpyntat hemma. Det är inte julpynt. Kan hålla med om att mina silvriga kulor kanske är gränsfall, men de är så vackra att jag inte kan lägga undan dem i något skåp. Och tillsammans med kottar är det lite höstigt också. Mina hyacinter har jag ju visat tidigare, men de är så vackra nu när de spruckit ut lite mer. Nu sprider de en diskret doft av hm, harkel julkänsla i hela vårt hem. Mycket trevligt när man dricker glögg (om det är vit glögg räknas det inte som julglögg...) Har också plockat fram mina vita små hjärtljusstakar som egentligen var tänkta till advent. Å andra sidan är jag en sådan som vill ta bort allt juligt så snart julen är över (efter annandagen) så om man ställer fram det vintriga tidigt, får det ju stå en stund... Snart börjar jag drömma om vårlökar, det vet jag, för sådan är jag.

Idag är Emilia hemma och är sjuk, inget allvarligt men lite feber till hennes envisa hosta. Så inte blir det mycket fixat av mitt eget. Kan ni gissa vad vi skall göra? Jag har en bildledtråd... Min lilla unge älskar att baka :) (eller så är det smeten som lockar och bakar hon när bara jag är hemma slipper hon bråka med sin pappa om vem som skall slicka skålarna.)

Nu skall vi fika på te (jag) och mjölk till lite pepparkakor. Sedan väntar trolldeg, pussel och leka affär. Visst kan man stå i affär och virka mormorsrutor samtidigt utan att kunderna borde bli sura? Åtminstone om de bara har leksakspengar?

Hälsningar Cathrin

Prima ballerina!

Idag är det Emilias namnsdag!

Det firas med sockerkaksbak (Emilias önskan) blommor och en liten present. Hittade ballerinan i på min shopping-runda i går och kunde inte motstå den. Eftersom Emilia älskar att dansa och är extra lycklig varje lördag då det är dans (tyvärr inställt idag) tyckte jag att den passade henne perfekt.

Trevlig helg!

Hälsningar Cathrin

Arbetsrum

Äntligen fredag!!!
Den här helgen står det egentligen bara en sak på min agenda: städa i arbetsrummet. Just nu kan jag inte använda det, och det är ju ganska korkat. Jag gjorde en liiiten röjvända där inne förra veckan när jag skulle få besök (snacka om spel för gallerierna) men det var inte mycket. Som de av er som tittar in här ofta vet, så har jag minst sagt många projekt på gång samtidigt så då blir det liksom bara rörigt där inne, av sig själv. Men nu går det inte riktigt att hitta någonting och det som jag håller på med för stunden placerar jag närmast dörren för att slippa gå in i röran. Så nu har Dag satt ner foten. Säda och där med basta. För dels är det ju även hans arbetsrum (fast det är nästan bara mina pysselgrejer där inne) och dels behöver alla möbler flyttas ut från väggen så att listerna kan komma på plats. Hade önskat att jag kunde säga att det kommer att se ut som på bilden ovan (från Car möbler). Det kommer det inte att göra ens i min vildaste fantasi, tyvärr. Men ganska fint blir det nog ändå. Och om jag berättar det här, får jag ytterligare lite press på mig så att jag tar tag i det och gör fint där. Försöker hela tiden komma undan med att vi är nyinflyttade (för ett år sedan...) och att det tar tid att komma i ordning så att man får det precis som man vill, men snart håller det helt enkelt inte.

I dag har Dag varit hemma och jag har fått flänga runt lite i butiker i och i närheten av Lund. Farligt mycket fint finns här. Förra helgen stötte jag på en ny liten butik "Lovisa på landet". Väldigt mycket shabby chic och fina grejer. Jag är inte riktigt så gullig i min inredning men där finns otroligt mycket fint. Jag såg två små barnstolar, charmigt slitna av tiden tand för en överkomlig peng, förra veckan och kunde inte släppa dem. Så de fick komma hem till oss idag. Emilia blev överlycklig och ställde till stort kalas. Fast hon blev lite bekymrad, för nu hade hon stolar till sina storkusiner, men var skulle Märta (hennes yngsta kusin) sitta. Och lillebror? Jag fick nog ta mig en tur till till affären och köpa två till kom hon fram till. Dag suckade och hävdar att det är min dotter, "Köpa, köpa, köpa...!" I butiken fanns också helt underbara gamla örngott med fantastiskt fina broderier, men jag tar nog en chans och går på vanliga loppisar, det är lite mer jaktlycka när man hittar något då. Men mycket fint hade hon... (Lite spets och ett "E" som i Emilia slank också ner i påsen)
Jag tog också en tur till min nya favorit "Udda Tina" och köpte lite ursöta gästtvålar i Cath Kidstons serie. Föll handlöst för hennes handkräm Wild Roses förra veckan. Gästtvålarna skall jag ge bort tillsammans med en liten vacker gammal glasskål till någon mig närstående. En liten tur i hos "Hemma hos Emla" blev det också och jag kom ut med en liten present till Emilia som jag tänkte visa i morgon (funkar inte att fota i mörker) och ett "O" för Oscar. En lyckad dag för en "shopoholic", helt enkelt!

När jag tänker efter kan jag ju inte börja med arbetsrummet i kväll, vi skall ju fredagsmysa, men jag hinner kanske med att virka några rutor till på den mormorspläd jag optimistiskt börjat på igen (en stor den här gången...) och jag måste ju måla klart Emilia tallrikshylla, och göra så där vackra pappersfåglar som jag såg i en blogg och baka lite äppelkaka och... Jag är nog inte bara shopingberoende, jag är pysselberoende också!

Ha en riktigt härlig fredag!!!

Hälsningar Cathrin

Virkade godsaker

Lite virkat har det blivit också, jag har inte bara sytt. Anledningen till att jag började virka var ju att göra bakelser till Ems nya kaffeservis. Jag hade sett någora ute i butikerna men tyckte dels att de var väldigt dyra, dels att det hade varit kul att att försöka själv. Sagt och gjort och nu har det blivit några stycken. Håller just nu på med en rosa liten bakelser enligt önskemål från damen i fråga och nu börjar jag få upp farten.

Det lite besvärliga med mig är just att jag inte bara kan hålla på med en sak, jag måste göra lite sånt, lite sånt osv. Men för att tvinga mig själv att avsluta någonting fick jag inte börja på något nytt virkat förrän docktäcket var klart och det blev det i förmiddags. Måste säga att det känsdes jätteskönt! Och täcket blev godkänt av sänginnehavaren också (då menar jag inte Emilia, hon har inte sett det ännu).

Jag valde att virka ihop rutorna och det gör jag nog inte fler gånger. Himlans massa trådar att fästa, det var nog det tråkigaste. Att virka själva mormorsrutorna var bara kul och gick fort. Men nu siktar jag mot nya projekt... :)

Så här fina blev mina kuddar jag sydde i går. Passar perfekt i soffan i sovrummet. Men i kväll blir det inte mer syende eller virkande utan jag skall ta tag i tallrikshyllan. Dag är ledig i morgon (hurra!) och vi hoppas avsluta alla jädra lister. Nästa gång vi lägger nytt golv köper ni banne mig nya lister också och trasslar inte med de gamla. Det tar alldeles för lång tid!

Hälsningar Cathrin

Gillar min symaskin!!!

Kan bara inte släppa min symaskin. Underbara uppfinning. Begriper inte varför jag inte upptäckt detta innan. Jag som älskar kuddar. I alla dess former. Innan har jag *hm, harkel* lämnat tyg till min mamma som fingerfärdigt fixat till det till mig. Enkelt och bekvämt, visst. Men liiiite pinsamt. Så nu syr jag själv. Tom jag klarar raksöm.
Ovan ser ni min allra första egna kudde. Sydde den för 40 x 40 innerkudde och använde mig av örngottstänket. Har man som jag med två små barn varav en är kräkexpert, ja då krävs det att man kan tvätta nära nog allt. Och fin blev den. (Lite skrynklig kanske på bilden...) Använde två nya kökshanddukar, mätte lite och grejade. Sedan gick det i ett huj. Så var kudden färdig! (I kväll har det blivt två till, fast av lite finare tyg.)

Spillet som blev över av den ena handduken blev en liten häst. Använde sedan lite gammalt jultyg och så var de två. Snart har jag väl en hel flock för det gav mersmak :). Lite trixit med så små detaljer men himlans kul. Jag använde en vanlig pepparkaksform som mall och la till lite sömnsmån och klippte bort lite där det blev för bra. Kan erkänna att den första hästen inte blev någon höjdare (den får inte vara med på bild), men de här blev ganska fina. Spetsen ska jag ha och hänga dem i. Blir nog varsin till barnen, åtminstone om Emilia får bestämma. Och i morgon blir det nog ett par katter också. Hästar och katter är ju våra djur så det är lite extra kul att dessutom kunna pynta med dem. Men de får snällt vänta i en låda till december.

Köpte årets första hyacinter i går. Försöker övertyga mig själv om att de mest är vackra och inte all så juliga...

Ha en fin onsdagskväll, nu behöver Dag en paus i listmåleriet och vi skall dricka glögg (nej, vi har inte alls tjuvstartat julen...)

Hälsningar Cathrin

Hemmets Journal anno 1943

Jag har haft en helt underbar helg! (Och hurra, jag har fått sova en hel natt!!!) Precis som jag misstänkte har vi ju pratat och pratat och pratat. Däremellan (och undertiden) utforskade vi Lunds butiker och kaféer. (Även om jag bor här hinner jag sällan springa på stan och mycket har hänt sedan jag bodde här för tio år sedan). Det har öppnat en ny inredningbutik som heter Udda Tina och har ni vägarn förbi Lund kan jag verkligen rekommendera butiken. Men mer om mina shoppingorgier en annan gång.

Överst ser ni helgens absolut bästa fynd: Hemmets Journal från 1943. Mellan Lund och Staffanstorp finns en loppis/kuriosa lada med riktigt fina gamla saker. Jag hoppades få fatt i mitt sideboard/skåp men fick i stället med mig tre tidningar. Och den med flickorna på skall ramas in och sättas på Emilias vägg. Tycker de två flickorna är helt bedårande!

Emilias rum är nästan färdigfixat! Tallrikshyllan har jag inte hunnit ta tag i men den skall sitta på väggen som inte syns när jag fotar så det gör ju inte så mycket. Det är lite svårt att fota ordentligt så det blir bara en bild den här gången. Återkommer med mer en annan gång. Den fina katt-quilten som hänger över sängen har min faster gjort. Hon har gjort otroligt fina lapptäcken till båda barnen och jag tänkte visa lite mer som hon har gjort en annan gång. Önskar att jag hade lite av hennes känsla för tyg!

Ovanför bokhyllan (hon hade en dubbelt så stor innan men den dominerade hela rummet, nu kan hon leka med grejer ovanpå den också) har jag spänt en vanligt grovt hushållssnöre och sedan fäst teckningar och kort med tvättklämmor. Jag blev faktiskt riktigt nöjd. Spegeln är min gamla som jag målat vit och på kortsidan av bokhyllan har jag fäst en liten hängare för halsbanden hon tillverkar på löpande band på dagis. Visar också den lilla noteringstavlan jag gjort till henne för att festa grejer på. Bättre med resårband än nålar när man är tre år.

Så, nu är det nog med inredning för den här gången. Oscar har börjat tala om på ett ganska högljutt sätt att han faktiskt finns och har ingen lust att behöva leka själv så nu får jag nog ägna mig lite åt honom också. Det är sällan han ställer några krav så det känns inte rätt att låta honom klara sig själv längre. Han blir sju månader idag, tiden rusar verkligen på!

Hälsningar Cathrin